top of page
  • På vilka olika sätt kan man ha verksamhet i en energigemenskap?
    Ett sätt är att gå ihop och planera för att energieffektivisera era byggnader tillsammans. Ex. planera inköp för tätning av fönster, takbyten till integrerat soltak, upphandling av smarta värmepumpar. Allt för att öka energiprestanda på så många byggnader som möjligt. Ett annat behov som är vanligare är att planera och köpa in gemensam elproduktion. Antingen för hustak som ligger bättre till för solinstrålning än andra tak eller att förbereda för sol-markanläggning på en samfällighet. Det har också börjat dyka upp gemenskaper som startar IMD. Det betyder att x y z.
  • Finns det stöd att söka för att komma igång eller banklån?
    Det finns stöd för att testa idén, att göra sk. fallstudier eller behovsanalys där myndigheter stöttar med intern arbetstid som behövs eller rådgivning som behövs från externa konsulter kunniga inom energiteknik eller processledning. De projekten ska visa resultat på 1-3 år. Går att likställa med ett Starta-eget bidrag eller annan motsvarighet. Än så länge går det inte att få förmånliga banklån, i så tidigt skede. Och vi vet inte ännu hur affärsbanker kommer ställa sig till energigemenskaper eftersom de vill ha säkerhet i fast egendom. Det kan behövas statliga kreditgarantier till förmån för det. Så det är upp till varje lokalt bankkontor att ta ansvar att främja hållbara energiprojekt. Ekobanken är ett undantag. SEB banken stöttar enskilda fastighetsrenovering och Boverket likaså. Här behövs påtryckningar från er som efterfrågar banklån. Mejla dom!
  • Var kan jag vända mig för att etablera samarbeten?
    Det finns aktörer med olika inriktning, några är dessa är:
  • Hur sätter vi igång kartläggning av realtidsmätning?
    Ett mejl går ut till alla intresserade som presenterar konceptet där alla får möjligheten att anmäla sig för realtidsmätning och konsekvenser av att planera tillsammans. De kommer då att få en blankett från ControliQ där man ska fylla i namn och några enkla uppgifter om sin elanvändning. Därefter kommer samtliga få en fullmakt att signera online med bank-id, som ger ControliQ rätt att ta del av din elförbrukning via nätägaren. ControliQ kommer med hjälp av dessa uppgifter kartlägga den gemensamma energikonsumtionen och produktionen
  • Vad är realtidsmätning av el?
    Företaget Greenely är duktiga på att ge enskilda konsumenter en överblick av överbelastningen i byggnaden. De ser när du använder mest el, vilket ger dig en bra möjlighet att sänka dina kostnader. Genom att förstå din elförbrukning på djupet kan du fatta smarta beslut – som att flytta din användning till billigare tidpunkter eller minska den när elen är som dyrast. Hos dem kan man lära sig massor om hur du bäst hanterar konsumtion, solcellsproduktion, elbilsladdning genom deras tjänster. Däremot bör du mäta med oss för att sedan planera effektuttag för flera byggnader i en energigemenskap.
  • Hur kan vår energigemenskap få hjälp med planering och genomförande?
    Det är till en början viktigt med lärande inom området energi. Endast 10% av alla hushåll i Sverige är aktiva med ex. en app som hjälper till att minska förbrukningen. I formen energigemenskap kan enskilda snabbt och lättare lära sig om hur energi kan användas effektivare. 📍Ni sätter ihop en kärntrupp som tar fram riktlinjer där vi lotsar er framåt mot det mål ni vill nå. 📍 Ni förankrar idén till ert lokala nätverk med en konceptuell enkel beskrivning och bjuder in till engagemeng via chat, videomöte och engagerar med nyhetsbrev som lär ut grunderna i vad värdet är för alla som vill medverka i möjligheten att starta. 📍 Ni förklarar i tidigt stadie hur den ekonomiska insatsen kommer att kunna se ut.
  • Finns det någon statistik på hur utvecklingen ser ut?
    Nej, I Sverige har vi ingen sådan statistik men det går att hitta i andra EU-länder. Ex Nederländerna har bra uppgifter på framsteg. Där samlar de statistik på ett intressant vis. Vi jobbar för att få göra samma sak i Sverige och hoppas vara klara under 2025.
  • Vilken roll kan elnätsbolaget ta för att hjälpa till?
    Elnätsägare har en central roll i framför allt den virtuella delningen av el inom en Energigemenskap. De kan också bära rollen att utföra processen genom att ställa sin kompetens till förfogande för kollektivet. Det är också elnätsägaren som måste sköta avräkningen mellan elmätarna hos de delande parterna. Energiinspektionen kan kräva att elnätsägare tar den rollen. Det finns en del mindre elnätsägare som x y z som har börjat agera till fördel för energigemenskaper men de stora nätägarna avvaktar.
  • Hur tjänar hushåll på att gå samman och dela el?
    Först måste man skilja på om man bygger in eget elnät eller använder ett virtuellt elnät (lokal elnätägarens). Svaret i sin enklaste form Ja, det kan man. Detta är en komplicerad fråga att svara på rakt av. Varje hus, kommersiell fastighet eller bostadsrättsförening måste var och en vara uppkopplad till elnätet via sin elmätare för att få dela elen enligt lagen. Det gör att varje "fastighet" kan i realitet handla via sitt abonnemang. Eftersom modellen energigemenskap grundar sig på att det är bättre ekonomi att handla den av varann än att köpa den själv på timpris eller rörligt pris så blir ointressant att Om ni bygger in ett eget elnät så är den stora frågan och elefanten i rummet idag; varför ska jag betala för elabonnemang som jag inte behöver använda. Om ni
  • Vad är skillnaden mellan IMD, energigemenskap och aggregatorhandel?
  • Vet man vilka värden energigemenskaper bidra till i det lokala elnätet?
    Det undersöks på olika håll vilka värden som man kan stå för. Ett intressant projekt är på gång med Tyréns, Powercircle och Öresundskraft för att övertyga nätägare att stötta utvecklingen och hur de ska stötta: https://powercircle.org/wp-content/uploads/2024/10/Projektide-energigemenskaper.pdf Projektet ska tyvärr hålla på väldigt länge så tills vidare får man luta sig mot de främjande åtgärder som är på gång.
  • Vad är social innovation och vilka ekonomiska stöd finns att söka?
    Finns inga statliga ekonomiska stöd utan varje kommun har aktiviteter med möjlighet att få rådgivning. Social innovation kan handla om att medlemmarna påbörjar en process med en idé på hur de tillsammans kan engagera sig i cirkulära aktiviteter de inte tänkt på innan.
  • Vilken organisationsform passar för olika ändamål?
    En ekonomisk förening passar bäst då man ska göra x x x . Ett aktiebolag kan vara lämpligt om många av medlemmarna vill nyttja tjänsterna tillsamman men inte vill vara delaktiga i arbetets utveckling.
  • Vad kommer hända under 2025 som påskyndar uppstartsarbetet?
    Under hösten 2025 startar cirka 10 gemenskaper arbetet med att förbereda för sitt etablering och det kommer pågå i 1-2 år. Energimyndigheten kommer vidta åtgärder för att samla in information som behövs. Energirådgivare i ett flertal kommuner kommer stötta med x x x .
  • Vad är gällande lagar och regler och vilket är på gång?
    Det finns inget samlat regelverk för Energigemenskaper där organisationsformen Energigemenskap är definierad och juridisk person för Energigemenskap fastställd. Däremot finns det ett åtgärdsförslag hos regeringen. Det samlade regelverket bör innefatta de lagar, skatter och incitament som berör organisationsformen Energigemenskap. Det kommer då bli tydligare hur Energigemenskapen ska förhålla sig som aktör på energimarknaden. Det som avgör om hur energigemenskaper utvecklas är 1) skatt på egenproducerad el inom en Energigemenskap 2) riktad reducerad nätavgift vid lokal virtuell delning. Andra viktiga förändringar som behövs är: En motion från MP ligger hos Riksdagen:
bottom of page