Nya elnätsavgifter väcker frågor om rättvisa.
Utredarna i Lund ifrågasätter i vilken utsträckning konsumentperspektiv tas med i samrådsprocessen som är kopplad till nya nationella regleringar för efterfrågestyrning. De efterfrågar också en förklaring till detta samt vilka konsekvenser det har för en rättvis energi.
De vill se en mer inkluderande ansats som blir avgörande för att undvika att öka energifattigdomen och fördjupa sociala klyftor. Sveriges nya effekttariffer markerar en viktig milstolpe i strävan mot en mer effektiv energianvändning men framgången beror på förmågan att balansera systembehov med rättvisa för alla konsumenter.
I juli 2022 tillkom en ny modell för effekttariffer i Sverige, som syftar till att spegla de verkliga kostnaderna för elnätets användning. Denna reform, som är baserad på en fyrdelad tariffstruktur, har som mål att uppmuntra till en mer ansvarsfull användning och därmed minska utbyggnaden i nätet. Modellen, som ska vara fullt genomförd till 2027, har dock kritiserats för sin komplexitet och för att inte tillräckligt representera konsumentintressen. Läs rapporten från Lund Universitet
När Energimarknadsinspektionen samlade in 56 yttrande var de flesta organisationer från energisektorn: bl.a. nio elnätsbolag, fem energileverantörer, en miljöorganisation, 17 elhandelsbolag, fyra villaägare- och fastighetsägarorganisationer, privata företag, fyra statliga institut mm. Det framkom att representationen av hushållen var mycket begränsad och endast ett fåtal yttranden handlade om hushållsperspektivet, vilket väcker frågor om hur väl konsumenternas behov och förutsättningar tas på allvar. De ser en oro för att den nya modellen kan missgynna vissa konsumentgrupper, framför allt de som har svårast att anpassa sitt elanvändande.
För att adressera utmaningarna och säkerställa en hållbar och rättvis energiomställning krävs en starkare representation av konsumenter, säger utredarna. Detta kan uppnås genom riktad forskning och konkreta åtgärder för att förbättra deltagandet och andelen konsumenter i beslutsprocesser.
Att inte konsumenten tas på allvar hänger ihop med utvecklingen av konsument- producentkooperativ samt solgemenskaper. I arbetet med att skapa rättvisa och få fram redskap är möjligheterna större:
När man vet på vilket sätt man ska inkludera kooperativ-perspektiv i samrådsprocessen? Detta handlar om att undersöka hur och i vilken omfattning åsikter och behov från konsumenter av gemensam el lyfts fram när nya regler utformas i Sverige. Det innebär att se på vilka metoder som bör användas för att samla in energigemenskapers åsikter och hur dessa åsikter sedan integreras i det slutliga regelverket.
Vad kan förklara inkludering eller brist på inkludering av kooperativ-perspektiv? Här efterfrågas en analys av varför koooperativ-perspektiven antingen tas med i processen eller utelämnas. Det kan handla om allt från politiska beslut, lagstiftningsprocessens struktur, intressegruppers påverkan, eller rent praktiska och ekonomiska överväganden.
Vilka konsekvenser har detta för energirättvisa? Hur påverkar bristen eller effekten på inkludering av kooperativ-perspektiv för energirättvisa. Energirättvisa handlar om rättvis fördelning av både energins fördelar (som tillgång och pris) och nackdelar (som miljöpåverkan och energifattigdom) bland olika befolkningsgrupper.